onsdag 14 november 2012

Wiggo, att sakna honom

Igår kom denna klumpkänsla, du vet när gråten sitter i halsen och ögonen fylls av tårar, 
det gör liksom ont i en...

"Jag sitter liksom bara här, i mina egna tankar i min egen värld...Känner tröttheten smyga på. 
Lille N sover och snart kommer Wiggo hem från skolan. Idag har jag längtat efter Wiggo, en riktig längtan har jag haft efter honom. Idag ska här kramas extra mycket...
Vi, Wiggo och jag har varit tillsammans dygnet runt i två veckor, gått varandra lite på nerverna, blivit arga, tjatat, skämtat och skrattat... Min stora lilla älskade son.
Snart tänker jag så kommer han hem från skolan, då kommer ett sms från kompisens mamma, 
- Kan Wiggo följa med oss hem nu efter skolan??
Nääääää, är det första jag tänker, absolut inte!!! Men så kan jag ju inte säga...
Så jag ringer upp och säger att det går jättebra, samtidigt som jag känner att jag måste ju få hem honom i tid,  jag saknar ju honom, så jag drar till med att det inte får bli försent, "vi kom hem från Thailand igår och detta var första skoldagen, tidsskillnad, och läxan tills imon"
-Ok sa mamman

Nu efteråt måste jag låtit halvtgalen men struntsamma.... (och lite sanning ligger väl det i att han skulle vara hemma i tid)




8 kommentarer :

  1. Det kan jag tycka är lite jobbigt när barnen blir större och de hellre vill leka med kompisar än med mamma. Förstår precis känslan.

    Sv: Vet inte riktigt vart, jag såg dig kommentera någon annans blogg och kikade in. :-)

    SvaraRadera
  2. Åh den där längtan! Känns ibland att man går sönder. Och så vill man "krama sönder" sina barn men de är inte alls lika kramglada. Tänk sen när barnen börjar springa ute om kvällarna. Huvva!!

    Välkomna hem förresten!

    SvaraRadera

  3. Vilken MAMMA KÄNSLA!
    Jag vet själv stunder som man verkligen vill KRAMA sina BARN
    och säga hur mycket man ÄLSKAR dem.
    I bland skulle jag vilja väcka dem bara för att få se deras fina ögon som
    gör en sååå varm i kroppen!
    VILKEN FIN BLOGG du har KVINNA.
    Och tusen tack för dina starka ORD inne hos mig.
    Jag beklagar sorgen för din MOR.
    Ger dig en stor styrke kram.
    Hoppas redan fyllde på härlig Energi fast era tankar säkert varit många.
    Ha en fin onsdag.
    KRAM FRÅN MIG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack <3
      Saknade av mamma går i vågor....

      kul att du kikar in :-)

      Radera
  4. Tänk vad underbart för din Wiggo att få läsa det här fantastiska inlägget i framtiden!! Helt otroligt att man kan älska någon så mycket, det hör man ju talas om INNAN man får barn men man förstår det inte riktigt förrän de är födda... Kan känna igen den där känslan av saknad trots att ens barn inte alls är långt borta, det är något alldeles speciellt, ett sådant privilegium att få vara förälder! Välkommen hem till blåsiga västkusten!:) Många kramar!

    SvaraRadera
  5. Ja, kärleken till de små liven är ofattbart stor. Och sen kan man i nästa sekund bli tokig på dem när de inte lyssnar. :)

    Ha en bra dag!
    Kram Linda

    SvaraRadera
  6. Ja det kan absolut vända fort och man blir tokig!!!

    SvaraRadera

Vad roligt att du kikade in.... Lämna gärna en liten kommentar om du har tid, det uppskattas :)